Etisk analys - Etikronder
När man läser olika artiklar, hemsidor, böcker, inlägg så möts man av flera olika begrepp: reflekterande samtal, etisk reflektion, etikronder, etikfalls-reflektioner, etikcafe, MCD, CES m flera. Det är inte lätt att veta om det är någon skillnad, och i så fall vad. Under fliken ”Social etik” finns mer information om etikcafeer och ”etik-fika”. Med social etik menas här diskussioner och samtal om etiska frågor/ämnen i en social avslappnad miljö (men inte om individuella fall).
I ett europeiskt perspektiv används vanligtvis två begrepp: CES och MCD. CES (Clinical Ethics Support) är ett samlingsnamn för alla typer av stöd kring etiska frågor. MCD (Moral Case Deliberation) är etiska reflektioner under mer strukturerade former. Begreppet kommer från Nederländerna som bedriver majoriteten av all forskning kring olika former av klinisk etisk analys. Men i Sverige är varken MCD eller CES begrepp som är förankrade och vi saknar ett svenskt samlingsnamn för olika typer av stöd.
I Sverige är det (precis som i övriga världen) vanligt med etiska reflektioner inom de specialiteter som ofta möter svårare etiska frågor och situationer, t. ex palliativ vård, neonatalogi, intensivvård och geriatrik. Sådana reflektioner görs i mindre grupper med olika sammansättning av deltagare
Socialstyrelsen omnämner behovet att ha ”reflekterande samtal” inom palliativ vård, och av det begreppet avses olika former av etiska reflektioner. På Cancercentrums hemsida, under ”Kunskapsbanken” finns en mängd nyttiga råd och tips på vad man ska tänka på när man håller samlingar där deltagarna ska diskutera frågor kring etik.
Vad är etikronder?
Bakgrund
Mia Svantesson, sjuksköterska och forskare i Örebro är den som vi mest förknippar med begreppet Etikronder. Hon har under många år bedrivit forskning på etikronder i Sverige och ingår i ett europeiskt forskarlag med syftet att validera och analysera effekterna av att ha strukturerade etisk reflektioner (Euro-MCD). Etikronder är alltså idag ett namn på utförandet av Moral Case Deliberation i en svensk kontext. Ett stort antal etikronder har spelats in i forskningssyfte (se ref nedan).
Metod
Etikronder är träffar i ett arbetslag med syftet att diskutera och reflektera etiska frågor. Etikronden leds av en fascilitator som styr systematiskt diskussionen framåt. Det kan vara en präst, läkare, ssk, etiker m m. Tiden är 60-90 minuter.
Syftet är att gruppen ska reflektera över en etiskt svår situation som de har mött i arbetet. En svår situation definieras som: “a situation in which you experience unease or uncertainty about what is right or good to do, or there is disagreement about what should be done”
Diskussionen handlar om konkreta patientfall och kan vara av olika typer: hur man ska förhålla sig till en patient med svåra smärtor, som bara har några dagar kvar att leva, eller mer vardagliga problem, till exempel en patient som inte följer personalens instruktioner om medicinering och annat, och därför blir sjukare än han eller hon skulle varit annars.
Mål
Syftet är att deltagarna ska få möjligheten att reflektera över etiska centrala frågor kopplat til ett fall/situation – och att lära av andras perspektiv. Det finns inget ”svar” som ska ges.
Fördelar och utmaningar
Deltagare får nya perspektiv, kan lära av varandra, öppet klimat.
Utmaningarna är tid och resurser
Referenser och länkar
https://www.vardfokus.se/arbetsmiljo/etikronder-ger-insikter-om-patientens-perspektiv/
https://www.suntarbetsliv.se/forskning/kommunikation/etikronder-stottar-personalen-i-varden/
Kälvemark Sporrong, Sofia. 2007. Ethical competence and moral distress in the health care sector: A prospective evaluation of ethics rounds. dissertation. Uppsala: Uppsala Universitet
Svantesson M, Karlsson J, Boitte P, Schildman J, Dauwerse L, Widdershoven G, Pedersen R, Huisman M, Molewijk B. Outcomes of moral case deliberation–the development of an evaluation instrument for clinical ethics support (the Euro-MCD). BMC Med Ethics. 2014 Apr 8;15:30.
Svantesson M, Silén M, James I. It’s not all about moral reasoning: Understanding the content of Moral Case Deliberation. Nursing Ethics. 2018;25(2):212-229.
Rasoal, Kihlgren, D, James A, Svantesson, M. What healthcare teams find ethically difficult: Captured in 70 moral case deliberations. Nursing Ethics, 2016: 23(8), 825-837
Rasoal, D., M. Svantesson, and A. Kihlgren. 2017. ‘It’s like sailing’—Experiences of the role as facilitator during moral case deliberation. Clinical Ethics 12 (3): 135–142.
Heidenreich, K., Bremer, A., Materstvedt, LJ., Tidefelt, U., Svantesson, M. Relational autonomy in the care of the vulnerable: health care professionals’ reasoning in Moral Case Deliberation (MCD). Medicine, Health care and Philosophy, 2018: 21 467–477