Här nedan hittar du en översikt över den ramlagstiftning som styr hälso- och sjukvården i Sverige.

Hälso- och sjukvårdslagen (HLS 2017:30)
Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag och innehåller bestämmelser om övergripande mål, ansvarsförhållanden och riktlinjer för varje verksamhet i Sverige som bedriver vård. I den finns de regler som talar om för regioner, kommuner och andra vårdgivare (t. ex privata) måste erbjuda patienterna. Den nya uppdaterade lagen trädde i kraft 2017 och är ett försök att göra lagen mer överskådlig och enklare/tydligare att tillämpa.

I lagens första kapitel står det övergripande syftet:3 kap. 1 § ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.”

Här står också den mening som ligger till grund för diskussioner kring (och tillämpningar) prioriteringar i vården: 3 kap. 1 § ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården”.

Länk till lagen på www.riksdagen.se

Patientlagen (PL 2014:821)
I patientlagen finns många av de grundläggande bestämmelserna som rör patienten. Lagens syfte är att stärka patienterna inflytande och ställning. Lagen vill också förtydliga och stärka patienters rätt till självbestämmande (autonomi), integritet och delaktighet i sin egen vård.

I lagen finns också bestämmelser kring den information en patient har rätt att få, att man har rätt att få en ny medicinsk bedömning och att man har rätt att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I kommunikationen med vården ska man som patient få möjligheten att vara delaktig i beslut som rör planering och val av behandlingsmöjligheter.

En patient ska också ha möjligheten att få en fast läkarkontakt och en fast vårdkontakt.

I texten står också att det är hemregionen som ska bekosta den vård som en patient får i en annan region (men remissreglerna ska vara desamma). Patientlagen tar också upp vårdgaranti.

En sak som är ny i Patientlagen är att den också tar upp barns rättigheter. Generellt finns ingen tydlig reglering i Sverige för vad som gäller barns rättigheter, t. ex för samtycke, att avstå vård etc. I patientlagen finns dock en ny ansats i kap. 4, 3§   ”När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad”.

Länk till lagen på www.riksdagen.se

Patientsäkerhetslagen (PSL 2010: 659)
Patientsäkerhetslagen reglerar bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och trädde i kraft 1 januari 2011. I lagen står att personalen har följande ansvar:

• Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Patienterna ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav.
• Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
• Patienten ska visas omtanke och respekt.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska dessutom bidra till en hög patientsäkerhet. Därför ska de rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdskador definieras enligt följande:

• Patientsäkerhet: skydd mot vårdskada.
• Vårdskada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
• Allvarlig vårdskada: vårdskada som är bestående och inte ringa eller som har lett till patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

Länk till lagen på www.riksdagen.se

Patientdatalagen (2008:355)
Patientdatalagen reglerar bland annat:

• Vårdgivare har möjlighet att ge patienten direktåtkomst, exempelvis via internet, till patientens vårddokumentation och loggar (det vill säga åtkomsthistoriken för personuppgiftsbehandlingen).
• Sammanhållen journalföring, vilket innebär att flera vårdgivare kan ge och få direktåtkomst till varandras journalhandlingar om de uppfyller patientdatalagens krav.
• Inre sekretess – en reglering som innebär att bara den som behöver uppgifterna i sitt arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patientuppgifter. Detta förtydligas genom att det i lagen ställs krav på behörighetstilldelning och åtkomstkontroll.
• Patienten har rätt att spärra uppgifter både i vårdgivarens journalsystem och för andra vårdgivare vid sammanhållen journalföring.

Patientdatalagen kompletteras med patientdataförordningen (2008:360) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40).

Länk till integritetsmyndigheten