Prioriteringar i hälso- och sjukvården

Varför måste vi ha lagstiftning om prioriteringar i vården?

Det kommer ständigt nya läkemedel, behandlingar, teknik och nya och större grupper med ohälsa. Resurserna räcker inte till i samhället. Vården måste göra val av möjliga alternativ på flera nivåer. Det kan gälla var pengarna ska gå, var tiden ska prioriteras, vilka grupper av individer med ohälsa som ska prioriteras före andra, vilka åtgärder som ska erbjudas, vem som ska en viss åtgärd m. Listan är lång. I Sverige var det viktigt att prioriteringarna ska vara öppna för diskussion och ska bygga på fördelningsgrunder som alla i samhället kan acceptera som rättvisa.

Bakgrunden

Diskussioner om hur man ska tänka kring prioriteringar i vården har ägt rum under lång tid. 1992 kom Prioriteringsutredningen, med uppdraget att ta fram grundläggande principer som skulle ligga till grund för öppna diskussioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården.1995 kom Socialdepartementets kom med sitt betänkande: ”Prioriteringar inom vården ska vägledas av en etisk plattform”. 1996/97: Regeringens proposition (Socialdepartementet 1996/97), (Socialutskottet 1996/97: SoU14). 1997: Plattformen infogas i hälso- och sjukvårdslagstiftningen (96/97:60). Under 2000-taket har den etiska plattformen också legat till grund för Lagen om läkemedelsförmåner (2019) och TLV:s arbete (2001/02:63). Flera aktörer har varit ledande i arbetet med att ta fram de grundläggandet arbetet bakom den etiska plattformen, framför allt Prioriteringscentrum, Linköpings Universitet med stöd av Socialstyrelsen.

Händelser 2000-2022

Under 2000-talet har arbetet fortsatt med att konkretisera innehållet i plattformen. Här är en översikt:

  • Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen börjar arbetet med föreskrifter om hur prioriteringar ska gå till i praktiken: ”Den nationella modellen för öppna prioriteringar
  • som ligger till grund för Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
  • modellen antas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
  • och ligger till grund för arbetet med individuellt prioriteringsstöd inom vissa vårdområden (habilitering)
  • utveckling av allmänna dokument för Individuellt prioriteringstöd (oavsett patientgrupp och vårdform (hösten 2019):
  • Socialstyrelsen utfärdar riktlinjer för särskilda situationer som kan påverka hälso- och sjukvården: Vårdens prioriteringar i krig och fredstida katastrofer

Prioriteringar inom sjukvården ska bygga på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer:

 

  • Människovärdesprincipen –alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
  • Behovs- och solidaritetsprincipen –resurserna bör satsas på områden (individer eller verksamheter) där behoven är störst  
  • Kostnadseffektivitetsprincipen –en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälso- och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika åtgärder eller verksamheter.
Vad innebär de tre principerna för sjukvården?

Innan vi går in på vad de olika principerna innebär är det viktigt att veta att principerna är rangordnade. Principen om människovärde går före behovs- och solidaritetsprincipen som i sin tur går före principen om kostnadseffektivitet. Dessa tre principer ska styra både:

  • prioriteringar inom verksamheter i hälso- och sjukvården
  • konkreta prioriteringssituationer
Människovärdesprincipen

Detta är den övergripande etiska principen i plattformen: ”Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhälle”

Alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Man får i sjukvården inte fatta beslut om resursfördelningar eller vid vård och behandling på grundval av t. ex social status, utbildning, ekonomisk ställning, kronologisk ålder, eller tidigare livsstil.

Däremot är det förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder. Man får ta hänsyn till: biologisk ålder, framtida livsstil (eftersom detta är kopplat till möjligheten till behandlingsnytta.

Behovs-solidaritetsprincipen
 Vad innebär Behovs-delen i principen?

Resurserna bör satsas på de grupper och områden där behoven är som störst (svårast ohälsa).
Behov i principen innebär också att om man måste prioritera mellan olika effektiva åtgärder ska mer av vårdens resurser ges till:

de mest behövande,
de med de svåraste tillstånden och de med den sämsta livskvaliteten.

Behovs- solidaritetsprincipen föreskriver att vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån hälsoproblemets svårighetsgrad och varaktighet, samt vilken potentiell hälsoförbättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt uppmärksammas. Till dessa grupper hör t.ex. barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda.

Vad innebär Solidaritet-delen i principen?

Solidaritet i principen innebär:

en strävan att utfallet av vård ska bli så lika som möjligt (dvs bästa möjliga hälsa och livskvalitet)
ett ansvar gentemot de människor som inte kan ta tillvara sina rättigheter

Vården har ett särskilt ansvar att se till att även dessa grupper får sina behov bedömda för att undersöka om det finns otillfredsställda behov.

Kostnadseffektivitetsprincipen

Hur ska vi tänka kring kostnader?

”Vid val mellan olika verksamheter kring åtgärder, områden m m – så bör man eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt.

Hur ska vi mäta effekten?

Effekten ska mätas i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet. Den här principen innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Men i och med att den är underordnad de två tidigare principerna så betyder det att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare.

Att läsa mer:

https://liu.se/artikel/nationell-modell-for-oppna-prioriteringar

https://liu.se/artikel/guide—prioriteringsarbete-i-er-verksamhet

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-kunskapsstod/publicerade-kunskapsstod/vardens-prioriteringar-i-krig-och-fredstida-katastrofer/

Referenser:

Socialdepartmentet. Vårdens svåra val. Prioriteringsutredningens slutbetänkande, SOU 1995:5.

Socialdepartementet. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Proposition, 1996/97:60

Socialstyrelsen, Prioriteringar i hälso och sjukvården, Socialstyrelsens analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val?, 2007

Prioriteringscentrum. Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälsooch sjukvård: ett verktyg för rangordning: Linköpings universitet; 2017