Dilemma metoden
Inledning
Dilemma metoden är en vanlig metod man kan använda i Moral Clinical Deliberation(MCD). Den har en speciell struktur och till skillnad från andra metoder leds analysen av en ”facilitator” för att föra processen framåt.
Metoden
Framställaren, dvs den som ”äger problemet” har en central roll i början av gruppdialogen. Syftet är först att ta fram den etiska frågeställningen utifrån presentationen av fallet/problemet och klargöra handlingsalternativen – och utifrån dem lyfter man fram konsekvenserna. Nästa steg är att alla hjälps åt att identifiera värden och de normer som följer av dom. Var och en i gruppen får själva ta ställning till problemet och motivera varför inför deltagarna i gruppen.
Använder man dilemma-metoden har man stor hjälp av hjälpmedel. Det kan vara white board, post-it lappar.
Mål
Att kunna fatta ett välgrundat etisk beslut i samråd med kollegor
Etisk ansats
Principlism, pragmatism
Fördelar och utmaningar
Dilemma-metodens olika steg
Här kommer en översikt över Dilemma-metodens olika steg. Det finns lite olika beskrivningar av de olika stegen, men kärnfrågorna är detsamma.
1. Introduktion
Här går man igenom de praktiska förutsättningarna, hur lång tid, metoden, sekretess, syftet).
2. Fall-presentation av ”case owner”.
Den som äger problemet sammanfattar kort situationen och den centrala etiska kontexten. han/Hon kan också ge den etiska frågan till gruppen genom en bör/ska sats.
3. Formulering av dilemmat: Bör jag göra A eller B?
I det här momentet fastställer man den etiska frågan med hjälp av gruppen. Frågan skrivs på tavlan.
4. Faktainventering. Vilka ytterligare fakta behövs för att kunna ta ställning till fallet? Frågorna går runt tills alla känner att de har tillräcklig med fakta (5-10 min). Om den etiska frågan måste justeras så görs det nu.
6. Vilka värden är centrala i det här fallet? Skriv på tavlan:
Vilka perspektiv finns (patient, anhöriga, vårdpersonal)?
Vilka etiska värden är centrala i situationen (tex tala sanning, göra gott, rättvisa, autonomi)?
Vilka normer är viktiga i situationen och vilka regler?
Vilka handlingar kan dras utifrån normer och regler?
7. Vad kan vi göra nu? I det här momentet diskuterar hela gruppen olika handlingsalternativ som framkommit från förra punkten. Här ska man bredda perspektivet och lista alla möjliga
alternativ på tavlan. Finns det alternativ som kräver ytterligare svar (t. ex röntgen, 2nd opionion, ytterligare utredning, prover) listas det alternativet också.
8. Tid för ståndpunkt
Alla deltagare ombes nu att skriva ned på ett separat papper/post-it:
(a) Jag tycker/anser att det rätta att göra är…..
(b) Därför att ……
Alla läser upp vad man skrivit ned och detta skrivs upp på tavlan.
Fallpresentatören sist.
9. Reflektion i gruppen
Finns ett möjligt konsensus i gruppen eller beslut?
(a) Vad finns det för enighet kring ett beslut? (oenighet?)
(b) Med utgångspunkt från ovan, kan vi fatta beslut?
(c) Om det är en påtaglig oenighet –kan vi hantera det?
10. Beslut och handlingsplan
Gruppen och den som äger fallet kan nu se om ett beslut har fattats. Gör också en handlingsplan med datum/tid för att gå vidare
11. Utvärdering av diskussionen
Hur gick det, fick alla komma till tals, kom alla etiska värden fram, blev det ett konsensus, vad kan man göra bättre nästa gång.
Referenser:
Molewijk AC, Abma T, Stolper M, Widdershoven G. Teaching ethics in the clinic: The theory and practice of moral case deliberation. J Med Ethics. 2008;34:120–124
Stolper M, Molewijk B, Widdershoven G. Bioethics education in clinical settings: theory and practice of the dilemma method of moral case deliberation. BMC Med Ethics. 2016
Molewijk B, van Zadelhoff E, Lendemeijer B, Widdershoven GAM. Implementing moral case deliberation in Dutch health care; Improving moral competency of professionals and the quality of care. Bioethica Forum. 2008;1(1):57–64
Bartholdson C, Pergert P, Helgesson G. Procedures for clinical ethics case reflections: an example from childhood cancer care. Clinical Ethics. 2014;9:87
Plantinga M, Molewijk B, de Bree M, Moraal M, Verkerk M, Widdershoven G. Training healthcare professionals as moral case deliberation facilitators: evaluation of a Dutch training programme. J Med Ethics. 2012;38:630–635
Stolper M, Molewijk B, Widdershoven G. Learning by doing. Training health care professionals to become facilitator of Moral Case Deliberation. HEC Forum. 2015;27:47–59