Hur kan man arbeta med etik i vården?
Det finns många olika sätt att arbeta med etik på sin arbetsplats och i vården i helhet. Först och främst finns det en skillnad mellan "informella" etiska arbetssätt och mer formella, dvs planerade och delvis eller helt strukturerade. Bredden är stor - och det kan gälla alla aktiviteter från att diskutera etiska frågor kring en patientsituation efter ronden tillsammans med en kollega, till att man samlas för en etikrond enligt Dilemma-metoden. Det är viktigt att slå fast att alla dessa aktiviteter och samtal är en del av att arbeta med etik i vården - och alla har sin plats och funktion. På de här sidorna kan du läsa mer om olika metoder man kan välja, både till "vardags" och när man ställs inför svårare etiska frågor. Har du några frågor eller vill veta mer, hör av er.
Etik till vardags
Social etik – diskussioner om etiska frågor.
Idag finns ett intresse för ”etiksamtal”, ”etik-fika, ”etikcaféer” och mer avslappnade sätt att diskutera etiska frågor på. Fokuset är då på att diskutera, inte analysera en etisk fråga/dilemma eller försöka hitta en väg framåt i ett komplicerat patientärende. Man kan t. ex samla arbetsgruppen en gång per månad och under en timme (eller två) diskutera allmänna etiska frågor eller sådana som är relevanta för just er arbetsplats. Ett exempel på en allmän fråga kan vara ”Hur ska vi ställa oss till patienter som bloggar om personalen?”.
Det finns olika sätt att göra det på. Ofta har de som anordna t. ex etikcaféer planerat vilket/vilka teman som ska diskuteras. Det kan introduceras med en kortare föreläsning eller presentation och som följs av en allmän diskussion i mindre grupper. I slutet så har man en uppföljning och avrundning (beroende på syfte och mål). Antal personer kan vara allt ifrån en grupp på ca 10 upp till ca 20-30 personer.
Metoden är tagen från ”Word café method”. Se video i botten på sidan.
Etisk klinisk reflektion – metoder för att analysera etiska frågeställningar
Om vi ska försöka definiera orden ”etisk klinisk reflektion”, så kan man säga att det är lika med ”en strukturerad metod för att belysa och diskutera centrala etiska värden och principer applicerad på en viss fråga eller situation”. Det handlar alltså inte om vilka lagar och riktlinjer som är centrala, utan ”bara” etiska. Naturligtvis innebär detta inte att man kan bortse från lagar, riktlinjer och rekommendationer när man ska hantera en svår etisk situation – tvärtom. Dessa bör ligga till grund för diskussionen och vara kända av de som medverkar. Likaså vad gäller övertygande empiriska data kring klinisk fakta av relevans för frågan/situationen. Är det även meta-etiska frågor ( t. ex patientens ”bästa”) som ingår, bör dessa hanteras separat.
Ur ett europeiskt perspektiv finns det rätt så mycket forskning på strukturerade etiska diskussioner. Storbritannien, Nederländerna och Tyskland ligger långt fram i att använda etisk analys – mycket mer än Sverige. Norge ligger också i framkant, och deras metod för att göra en klinisk etisk reflektion använts även i Sverige.
Om man söker på internet (2022) hittar man engelska termer som MCD (Moral Case Deliberation), ECR (Ethical Clinical Reflection) och CES (Clinical Ethics Support) – samlingsnamn för olika metoder som vill stötta hälso- och sjukvårdspersonal i att analysera och hantera etiska svåra situationer. Ibland används samlingsnamnet ”Clinical Ethics”. Det finns också EU-finansierad forskning om MCD där forskare från Sverige, Norge och Nederländerna ingår.
Vill man då använda sig av etisk analys på något sätt, eller etikronder, så finns det ett antal olika modeller och ”verktyg” att använda sig av, mer eller mindre strukturerade. En del har mallar att utgå från, andra inte – men alla följer en speciell ordning. För att röra till det lite mer, stöter man också på olika versioner av modellerna. Det är förstås OK, men det är viktigt att man då talar om för deltagarna vilken modell man utgår från, och redogör för orsaken och syftet till ändringarna.
Varför behöver vi analysera etiska frågor?
Varför etisk analys? Innan vi går in på olika sätt att hantera frågor inom medicinsk etik så kan det vara på sin plats att först beskriva varför vi behöver etisk analys överhuvudtaget. Räcker det inte med kunskap och beprövad erfarenhet? Nej, det gör det inte. Hur mycket kunskap och erfarenhet vi än har så har vi också med oss olika grundantaganden, åsikter, värderingar och tolkningar. Är vi flera som ska medverka i en diskussion/ett beslut så blir det ännu svårare.
Etisk analys hjälper oss att diskutera situationer med hjälp av allmängiltiga principer och värden. Vi kan då definiera den etiska kärnfrågan och närma oss problemet och varandra utifrån ett gemensamt ”språk”. Etiska principer är ofta lätta att prata om, och komma ihåg – och det krävs ingen särskild utbildning för att t. ex prata om ”visa respekt för patientens självbestämmande” eller ”vi bör undvika att orsaka skada”. En etisk analys behövs för att det ofta uppstår situationer där olika principer kommer i konflikt. En mycket vanlig situation är när principen om ”att inte skada” krockar med principen ”att göra gott för patienten”.
Principerna har också inneboende svagheter: de är vaga och svåra att tolka i konkreta situationer. De är också lika mycket ”värda” och det finns ingen rangordning. Att bara diskutera etiska principer räcker alltså inte för att komma till ett välgrundat resultat. Vi behöver hjälp med att avgöra hur vi ska använda oss av de olika principerna och värdena som vi ser är viktiga i fallet/situationen. Den etiska analysen är ett verktyg som vi då kan använda oss av, oavsett om vi är ensam om ett beslut eller har förmånen att ha tid och kollegor att diskutera med.
Sammanfattningsvis kan vi säga att den etiska analysen vill hjälpa oss att svar på:
– hur ser det etiska problemet ut?
– vilka etiska principer och värden är viktiga i det här fallet?
– hur ska vi göra konkret för att diskutera, analysera, väga?
– hur ska vi kunna fatta ett etiskt välgrundat beslut.
Metoderna för etisk analys är inte svåra att använda. Det kan vara givande för alla som deltar, man lär känna varandra, man lär sig att prata etik och reflektera över vad man själv faktiskt tycker (och varför).
Vad finns det faktorer som påverkar oss när vi ska fatta ett svårt beslut?
Vad är egentligen world café?