Inledning
Aktörsmodellen utvecklades utifrån Göran Hermeréns tankar (Kunskapens pris (1996) och E. Bischofbergers modell (Barnet i vården). I korthet utförs den etiska analys utgå från följande diskussionsfrågor:

1. Vad är problemet? Vad är den etiska frågeställningen?
2. Vems är problemet – vem äger problemet?
3. Kunskap och fakta – vad vet vi idag. All relevant fakta för kontexten ifråga.
4. Vilka är aktörerna i situationen? Vilka berörs av de olika handlingsalternativen?
5. Vilka preferenser har parterna? På lång sikt? På kort sikt?
6. Hur väger vi samman dessa olika delar?
7. Beslut

Aktörsmodellen är en vidarebearbetning av metoden ovan och E. Bischofbergers modell (Barnet i vården) avsett för klinisk tillämpning. Ann Edner, dåvarande överläkare på neonatalavdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, var en av drivkrafterna bakom de kliniska träffar man hade kring komplicerade patientfall. I artikeln i Läkartidningen (se nedan) beskriver hon hur den växte fram och testades i teamet.

Metoden
Metoden utgår från frågorna ovan och som konkretiserats i en mall som används som ”anteckningsstöd”. Diskussionen utgår
från att man definierar det etiska problemet i en ”bör”-sats där två handlingsvägar ställs emot varandra. Därefter identifierar man vilka
aktörer som är viktiga att beakta och vilka deras intressen är. När man kommit så långt identifieras tänkbara positiva och negativa konsekvenser för varje aktör – på både kort och lång sikt. Arbetet så långt ska utmynna i en översikt som alla kan se och som noterats i  mallen. Därefter äger en diskussion rum som försöker sluta i en analys över vilket handlingsalternativ som uppfyller aktörernas intressen mest – ur flera perspektiv.

Mål
Målet är att alla ska kunna fatta ett gemensamt beslut (konsensus) och att teamarbetet ska gynnas. Alla deltagare ska få möjligheten att reflektera över fallet och sitt egna ställningstagande/reflektioner. Genom att alla får ta plats i diskussionen så breddas både kunskap och de egna tankarna.

Etisk ansats:
Preferensutilitaristisk

Fördelar och utmaningar:
Fördelarna är flera: team av flera yrkeskategorier, gemensam avsatt tid för refektion, lära av andra, eget ställningstagande, konsensus för gemensam väg framåt.

Utmaningarna är: få alla att delta, mallen kan lätt tolkas kvantitativt, ge utrymme åt det egna reflekterandet.