Moralisk kompass
Bakgrund
Begreppet ”moralisk kompass” är inte nytt. Det är snarare ett talesätt när man pratar om huren person ska agera och utifrån vilka grunder.
Begreppet i den här kontexten kommer från artikeln ”Developing a ’moral compass tool’ based on moral case deliberations: A pragmatic hermeneutic approach to clinical ethics” av fyra nederländska forskare (se nedan).
Fokuset är på etisk analys som en praktisk metod som ska fungera i den kliniska vardagen med alla dess organisatoriska begränsningar (resursbrist, tidsbrist etc). Har ni läst de tidigare artiklarna om etiska modeller så vet ni att det tar tid och resurser. Men samtidigt har många studier visat att det finns många fördelar och positiva effekter av klinisk etisk reflektion. Deltagare har en väldigt positiv syn på etisk analys i grupp. Diskussionerna gör att man får en gemensam bild av fallet/situationen och de problem som är centrala, man får ökad kunskap om de etiska värden som är centrala i det aktuella fallet, det blir bättre, mer genomtänkta beslut och det gagnar team-samarbetet. Dessutom får alla deltagare en ökad kunskap om etik inom hälso- och sjukvården generellt, det är kunskapshöjande och skapar en personlig medvetenhet.
Metod
Syftet med kompassen är att vara ett komplement till MCD. Utgångspunkterna är att etik är ett praktiskt hantverk. Om man diskuterar en etisk fråga vid kaffemaskinen på jobbet, deltar i en MCD eller pratar med kollegor efter en rond – så gör man etik, dvs man utför praktiskt etik. Till pragmatismen hör också att man börjar ”göra” etik när man upplever ett dilemma av något slag. Hartman med kollegor identifierade fyra nyckelbegrepp och för en moralisk kompass: (a) ett moraliskt problem var utgångspunkten för reflektionen, (b) fokus ska vara på moraliska koncept, frågor och erfarenheter (c) fokus på att lära av andra perspektiv, och (d) ta in andra kontexter, t. ex lagar och riktlinjer.
Mål
Att genom att svara på ett antal frågor kunna besvara ett etiskt problem för sig själv, i en grupp och/eller ut i en organisation. Se nedan.
Etisk ansats
Pragmatism och hermeneutik
Moraliska kompassens frågor
Fråga 1. Ibland är det inte självklart vad det rätta är som man ska göra. Vad är ditt dilemma?
Fråga 2. Det kan vara till hjälp att klargöra vad det är som gör att situationen är svår. Vad är det som gör att du har etiska funderingar i denna situation?
Fråga 3: När man sätter sig in andras situationer kan man få värdefull kunskap om olika perspektiv på problemet – och vad som är det rätta att göra. Med varje fråga som följer nu, fråga dig själv vad som är viktigt för andra, både på kort och lång sikt.
3a) Tänk dig in i patientens/klientens situation – vad är viktigt för honom/henne?
3b) Vad är viktigt för dig?
3c) Tänk dig in i den situation andra har som är involverade – vad är viktigt för dom (kollegor, nätverk, andra patienter, ledning)?
3d: Vad säger lagar och riktlinjer om situationen?
Fråga 4: Tänk på vad som är viktigt för de andra parterna när du svarar på följande frågor:
4a) Vad är mest värdefullt för dig i den här situationen?
4b) Vilka handlingar är i linje med det du anser är mest värdefullt?
Fråga 5: Ofta finns inget perfekt svar på ett dilemma. Varje val har sina nackdelar, därför att du inte kan göra allt som du tycker är viktigt. Det är bra att inse detta, så man kanske kan begränsa nackdelarna.
5a) Vad är de eventuella nackdelen/arna med det handlingsalternativ du väljer?
5b) Kan du agera (göra något) så att du begränsar nackdelen/arna?
Fråga 6: kan du hantera ditt dilemma efter att ha använt den här kompassen?
Hartman, L., Metselaar, S., Widdershoven, G., Molewijk, B. Developing a ‘moral compass tool’ based on moral case deliberations: A pragmatic hermeneutic approach to clinical ethics. Bioethics, 2019; 33:1012–1021.
Referenser
Hartman, L., Metselaar, S., Widdershoven, G., Molewijk, B. Developing a ‘moral compass tool’ based on moral case deliberations: A pragmatic hermeneutic approach to clinical ethic. Bioethics, 2018:
Gracia D. Ethical case deliberation and decision making. Med Health Care Philos. 2003;6(3):227-33
Molewijk B, Kleinlugtenbelt D, Widdershoven G. The role of emotions in moral case deliberation: theory, practice, and methodology. Bioethics. 2011 Sep;25(7):383-93