Etisk analys - Moralisk kompass
Bakgrund
Inom området medicinsk etik är begreppet ”Moralisk kompass” rätt så nytt (tiden efter 2015). Begreppet tillhör den del av den medicinska etiken som ibland har namnet klinisk pragmatism. Ordet pragmatism är kopplat till ord som ”realistisk, praktisk, funktionell”. Fokuset är här på etisk analys som en praktisk metod som ska fungera i den kliniska vardagen med alla dess organisatoriska begränsningar (resursbrist, tidsbrist etc).
Moralisk kompass i den här kontexten är ett verktyg som är baserat på andra modeller (framför allt Dilemma-metoden). Flera studier som utvärderat MCD (Moral Clinical Deliberation) visar att deltagare har en väldigt positiv syn på etisk analys i grupp. Diskussionerna gör att man får en gemensam bild av fallet/situationen och de problem som är centrala, man får ökad kunskap om de etiska värden som är centrala i det aktuella fallet, det blir bättre, mer genomtänkta beslut och det gagnar team-samarbetet. Dessutom får alla deltagare en ökad kunskap om etik inom hälso- och sjukvården generellt, det är kunskapshöjande och skapar en personlig medvetenhet.
Men det finns också begränsningar med MCD (Moral Clinical Deliberation). För det första delar man inte denna nya kunskap med så många andra utan det stannar i den mindre deltagande gruppen. För det andra är det tidskrävande och dyrt (1-2 timmar som måste planeras i förväg). För det tredje så rör det ett enstaka fall/situation.
Metod
Syftet med kompassen är att vara ett komplement till MCD, som kan användas mer spontant och föras ut till större grupper. Utgångspunkterna är att etik är ett praktiskt hantverk. Om man diskuterar en etisk fråga vid kaffemaskinen på jobbet, deltar i en MCD eller pratar med kollegor efter en rond – så gör man etik, dvs man utför praktiskt etik. Till pragmatismen hör också att man börjar ”göra” etik när man upplever ett dilemma av något slag. Hartman med kollegor identifierade fyra nyckelbegrepp och för en moralisk kompass: (a) ett moraliskt problem var utgångspunkten för reflektionen, (b) fokus ska vara på moraliska koncept, frågor och erfarenheter (c) fokus på att lära av andra perspektiv, och (d) ta in andra kontexter, t. ex lagar och riktlinjer.
Mål
Att genom att svara på ett antal frågor kunna besvara ett etiskt problem för sig själv, i en grupp och/eller ut i en organisation
Etisk ansats
Pragmatism och hermeneutik
Fördelar och utmaningar
Svensk översättning från engelska (Swartling, U)
Frågor till den moraliska kompassen
Fråga 1. Ibland är det inte självklart vad det rätta är som man ska göra. Vad är ditt dilemma?
Fråga 2. Det kan vara till hjälp att klargöra vad det är som gör att situationen är svår. Vad är det som gör att du har etiska funderingar i denna situation?
Fråga 3: När man sätter sig in andras situationer kan man få värdefull kunskap om olika perspektiv på problemet – och vad som är det rätta att göra. Med varje fråga som följer nu, fråga dig själv vad som är viktigt för andra, både på kort och lång sikt.
3a) Tänk dig in i patientens/klientens situation – vad är viktigt för honom/henne?
3b) Vad är viktigt för dig?
3c) Tänk dig in i den situation andra har som är involverade – vad är viktigt för dom (kollegor, nätverk, andra patienter, ledning)?
3d: Vad säger lagar och riktlinjer om situationen?
Fråga 4: Tänk på vad som är viktigt för de andra parterna när du svarar på följande frågor:
4a) Vad är mest värdefullt för dig i den här situationen?
4b) Vilka handlingar är i linje med det du anser är mest värdefullt?
Fråga 5: Ofta finns inget perfekt svar på ett dilemma. Varje val har sina nackdelar, därför att du inte kan göra allt som du tycker är viktigt. Det är bra att inse detta, så man kanske kan begränsa nackdelarna.
5a) Vad är de eventuella nackdelen/arna med det handlingsalternativ du väljer?
5b) Kan du agera (göra något) så att du begränsar nackdelen/arna?
Fråga 6: kan du hantera ditt dilemma efter att ha använt den här kompassen?
Engelsk översättning från holländska (Hartman et al, 2018)
Questions and their explanations from the moral compass
Q1 Sometimes, it is not self‐evident what is the right thing to do.
What is your dilemma?
Q2 It may be helpful to clarify what exactly makes the situation difficult.
What causes you to have moral doubts in this situation?
Q3 By placing yourself into the shoes of others, you acquire valuable insight into different perspectives on the problem and on the right thing to do. With each question, ask yourself what would be important to different people, both in the long and short run. What is important to whom?
Q3A: Place yourself in the shoes of the client: what is important for the client?
Q3B: What is important for you?
Q3C: Place yourself in the shoes of the others who are involved in the situation; what is important for them (colleagues, network, other clients, management)?
Q3D: What do rules and regulations say about this situation?
Q4 Think about what is important for all the parties involved (as answered for Q3). Please give a reply in which you take all perspectives into account.
Q4A What is most valuable to you in this situation?
Q4B: Which actions go along with this?
Q5 Often, there is no perfect solution for a dilemma. Each choice has its disadvantages, because you simply cannot do everything that is important. It helps to be conscious of this, so you can possibly limit these disadvantages.
Q5A: What is a (possible) disadvantage related to your chosen course of action?
Q5B: Can you do anything to compensate for this disadvantage?
Q6 Are you able to deal with your dilemma after using this compass?
Referenser
Hartman, L., Metselaar, S., Widdershoven, G., Molewijk, B. Developing a ‘moral compass tool’ based on moral case deliberations: A pragmatic hermeneutic approach to clinical ethic. Bioethics, 2018:
Gracia D. Ethical case deliberation and decision making. Med Health Care Philos. 2003;6(3):227-33
Molewijk B, Kleinlugtenbelt D, Widdershoven G. The role of emotions in moral case deliberation: theory, practice, and methodology. Bioethics. 2011 Sep;25(7):383-93