Vad innebär de tre principerna för sjukvården?

Innan vi går in på vad de olika principerna innebär är det viktigt att veta att principerna är rangordnade. Principen om människovärde går före behovs- och solidaritetsprincipen som i sin tur går före principen om kostnadseffektivitet. Dessa tre principer ska styra både:

• prioriteringar inom verksamheter i hälso- och sjukvården
• konkreta prioriteringssituationer

Människovärdesprincipen

Detta är den övergripande etiska principen i plattformen: ”Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhälle”

Alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Man får i sjukvården inte fatta beslut om resursfördelningar eller vid vård och behandling på grundval av t. ex social status, utbildning, ekonomisk ställning, kronologisk ålder, eller tidigare livsstil.

Däremot är det förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder. Man får ta hänsyn till: biologisk ålder, framtida livsstil (eftersom detta är kopplat till möjligheten till behandlingsnytta.

Behovs-solidaritetsprincipen

 Vad innebär Behovs-delen i principen?

Resurserna bör satsas på de grupper och områden där behoven är som störst (svårast ohälsa).
Behov i principen innebär också att om man måste prioritera mellan olika effektiva åtgärder ska mer av vårdens resurser ges till:

de mest behövande,
de med de svåraste tillstånden och de med den sämsta livskvaliteten.

Behovs- solidaritetsprincipen föreskriver att vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån hälsoproblemets svårighetsgrad och varaktighet, samt vilken potentiell hälsoförbättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt uppmärksammas. Till dessa grupper hör t.ex. barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda.

Vad innebär Solidaritet-delen i principen?

Solidaritet i principen innebär:

en strävan att utfallet av vård ska bli så lika som möjligt (dvs bästa möjliga hälsa och livskvalitet)
ett ansvar gentemot de människor som inte kan ta tillvara sina rättigheter

Vården har ett särskilt ansvar att se till att även dessa grupper får sina behov bedömda för att undersöka om det finns otillfredsställda behov.

Kostnadseffektivitetsprincipen

Hur ska vi tänka kring kostnader?

”Vid val mellan olika verksamheter kring åtgärder, områden m m – så bör man eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt.

Hur ska vi mäta effekten?

Effekten ska mätas i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet. Den här principen innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Men i och med att den är underordnad de två tidigare principerna så betyder det att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare.