Hur kan man göra en etisk analys?
När man står inför en svårare etisk fråga så är det först ett par frågor man måste ställa sig:
– Vem äger frågan? Vem ska fatta beslutet?
– Finns det ett behov av att vi samlas för att diskutera hur vi ska göra?
– Hur mycket tid finns för att komma fram till ett optimalt beslut?
Om det är du/ni som äger frågan och ni bedömer att det är viktigt att det etiska problemet analyseras så att ni kan komma fram till det bästa svaret – då är etisk analys den bästa vägen att gå.
Det finns flera olika metoder att välja mellan
Det finns många olika modeller sett ur ett europeiskt perspektiv och modellerna liknar varandra. En del metoder tar 1-2 timmar, en del längre tid. Det finns också ”kortversioner” som man kan använda själv. Sedan finns det nog lika många personliga ”adapteringar”.
Om det finns flera, vilken metod ska man då välja?
På det finns inget bra svar. Det beror snarare på hur mycket tid som kan ansättas, vilken grupp man kallar ihop och vad dina/era erfarenheter är av etisk diskussion.
Måste jag välja en viss metod – kan jag inte bara göra en egen analys?
Jo, det fungerar alldeles utmärkt. Vi ger ett förslag här.
Om jag skulle vilja testa en metod och sedan anpassa så att den passar oss?
Ja, det går bra. Det viktigaste är kanske att ni funderar på vad det är som inte fungerar och vad ni saknar. Metoderna har också olika etisk ansats.
Ska vår etiska analys/diskussion dokumenteras på något sätt?
Det finns flera skäl till att det är bra att dokumentera att det har ägt rum. Det talar om att ni tar frågan på högsta allvar och har tagit er tid att samlas. Det talar också om att ni har kommit fram till ett gemensamt beslut (det optimala). Ställs man återigen inför en likartad fråga (samma patient eller en annan situation) så kan man gå tillbaka och läsa hur reflektionerna gick.
Vad finns det för olika metoder för etisk analys?
Det finns flera olika metoder att välja mellan för etisk analys. Här kan du läsa mer om de som förekommer i Sverige och Nordeuropa. Klicka på den metod du vill läsa mer om.
Aktörsmodellen
Aktörsmodellen användes först på Karolinska i Stockholm. Här kan du läsa mer om Ann Edner som testade den först inom neonatalogi. Du kan ladda hem material och pröva metoden.
Dilemma-metoden
Dilemma-metoden utvecklades i Nederländerna och används i Sverige. Här kan du läsa mer om vad metoden innebär. Diskussionerna leds av en fascilitator.
Nijmegen
Nijmegen-metoden utvecklades också i Nederländerna. Ordet kommer från stadens universitet. Metoden utgår från en frågekatalog och passar fall där man vill ta ett helhetsgrepp och inkludera patientens hela livsperspektiv.
Etikronder
Etikronder använts runt om i Sverige. Det är en anpassning av etisk klinisk analys och kan handla om både enstaka fall och andra etiska frågor. Metoden är mest känd genom Mia Svantessons forskning.
Moralisk kompass
Moralisk kompass är en nyare metod och vill vara ett alternativ i en tillvaro med brist på tid. Metoden bygger på en serie frågor man kan diskutera individuellt eller i mindre grupper. Läs mer om frågorna här.
Varför en speciell metod?
Hur kom det sig att man utvecklade olika metoder för att diskutera och analysera etiska problem? Räcker det inte med dygdetik, Kant och de 4 principerna? Om det kan du läsa här och fundera själv.